Work from where you are and not from where you’d want to be

davesnowden-portrait.jpgJoin us at this year’s MiL Foundation Leadership Conference where we welcome our special guest Professor Dave Snowden, Founder and Chief Scientific Officer of Cognitive Edge, who will share some of his experience, tools and ideas on how to lead and organize work effectively, make decisions and work with transformations.

In a time of increased anxiety, hesitation and even paralysis in many organizations and leadership roles, we invite you to come to Malmö and give yourself and your team the time and space to mobilize your courage, challenge what you know and explore new ideas in an exciting learning community of other managers, consultants and researchers.

During two intense days we will explore how to think about transforming organizational cultures starting by exploring what kind of system you are and what kind of stories you tell:

  • Using the Cynefin® model – what is possible to see and do?
  • How to look at cultural transformation through concepts such as complex adaptive systems, flexible negotiable boundaries and enabling constraints?
  • How to embrace the idea of nudging and small stepping-stones in big transformations?
  • How to detect and make sense of weak signals?
  • How to use catalytic probes and attractors when designing new organizational interactions?
  • What old practices, false gods and fads do we need to let go of to have higher success with our own cultural transformation?

Why join?

Leadership-conference.jpgJoin us if you are a manager, researcher or internal consultant working with leadership and organizational development looking to gain:

  • New insights, questions and courage to bring back to your practice in 2019!
  • A collaborative learning space exploring new ways to lead and organize
  • A diverse network and learning community

Who should join?

MANAGERS and LEADERS, which are dealing with cultural transformation in their everyday life, trying to manage and lead their people, business and themselves.

MiLCONSULTANTS moving between different organizations trying to support, challenge and facilitate change initiatives, new ways of organizing work.

RESEARCHERS studying organizations and leadership, wanting to provide relevant insight and knowledge to help understand what’s happening and predict and guide future actions.

INSTITUTIONS trying to support efforts to learn together and change together – let’s all meet up in Malmö in January.

Register now to attend. Get the best out of two worlds by attending as a group from your organization as there will be opportunity for dialogue and exploration of the different concepts introduced and what they mean for you and your organization specifically.




12 000 SEK, for members in MiL Foundation Forum 6 000 SEK. Price is excluding VAT.

Rules for cancellation: Cancellations before January 3, 2019 no charge. After that full price. Your ticket can be transferred to another participant from your company without cost, just let us know.

Register:, +46 40 10 50 00




Day one


– Lena Bergström and Johanna Steen
– Associate professor Magnus Larsson and Johanna Steen

An opening workshop (and lecture) offering an opportunity to start thinking about the many different underlying problems for which ”Cultural Transformation” may be a solution, but also to think about the common tendency to go too quickly for the solution, without enough understanding and mapping the context and issues. Sometimes ending up with a very elegant solution for the wrong problem.

In this session we explore different ways of thinking of problems and solutions, for example the difference between tame and wicked problems and why this is important to know. We also work on understanding a key feature in client- consultant joint exploration - that neither of them fully know the underlying issue.


– Professor Dave Snowden

During times of uncertainty, the way we did things in the past (the essence of case based approaches that underpin most books on the subject) is positively dangerous as it entrains past practice in a new era. So how do we manage the evolutionary potential of the present and avoid the false promise of idealistic future state definitions? How do we make cultural change resilient and sustainable?

To answer these questions we can start with what we know about the nature of systems and human cognition from natural science and this can provide a set of constraints within which we can develop methods and tools.  We also know a lot about the way that narrative tropes form in society and organisations and there are ways to measure them. Complexity theory for systems, cognitive neuroscience for how people make decisions and ethnography for understanding the core narratives - Theory informed practice, or Praxis makes perfect!


– Alenka Rosenqvist

To be in a global business setting with a strong decentralized culture and to decide to experiment with something as well established as employee surveys takes a big chunk of conscious naivity and adventurousness. But things untried can bring massive rewards such as creating awareness of linear thinking and collective mental models in arenas that requires something else. IKEA wanted to search for new ways of exploring and understanding the multiple realities for better ways of co-creating an even better IKEA for the future. Here to tell us about her journey of experimentation and development is Alenka Rosenquist, co-worker relations manager at Inter IKEA.
This session offer a practical example from a still ongoing transformation project. It is a story of a search for another way of understanding and using the strength of the multiple realities/stories of all of us and learn from that to drive the IKEAs business transformation.

– Professor Dave Snowden

Cultural mapping, understanding the day to day reality of people’s lives, the water cooler conversations that determine how people behave - all of these are critical in the public sector. We also need to understand and engage citizens in making small change in the present to help counter the exploitation of fear and frustration by extremist political groups.

In this session Snowden will outline pioneering work on Citizen Engagement through the Cynefin Centre’s Engage, Empower, Enact programme which has been trialed in Colombia and Wales and is now being adopted by Singapore. The work includes the idea of fractal engagement to connect politicians, civil servants and the wider population by making their different understandings visible without facilitation or mediation to create sustainable change and alignment

– Göran Alsén

Göran Alsén, MiL Senior Partner, hosts a reflection, summarising questions and impressions at the end of day one.





Day two

– Johanna Steen

– Olov Hedlin

As humans we are a product of our biology and culture. Today we know that there are strong correlations between the two. When we let the IKEA key values guide us in how we do things, we also set off a group of hormones that in turn impact our feelings and behaviours. By knowing more about how we are constructed biochemically we learn the value of our values and what we can do to improve our ways of working together, finding better ways forward and getting things done.

This session will offer a perspective on how to work with culture and values from a biochemical perspective and is hosted by IKEA Culture specialist, Olov Hedlin.


– Professor Dave Snowden

Design thinking, despite its potential has become increasingly commoditised. Government change labs tend to attract those who are already committed to change, the ‘usual suspects’.

How do we shift away from linear approaches to designing novel solutions? How do we learn from evolution where rapid repurposing of existing capabilities has been responsible for major breakthroughs (flight for example) and allow innovation and change to happen in a non-linear way. Distributed ethnography & ideation and managed exaptation (or serendipity) offer huge potential. Focusing on creating scaffolding rather than an end product is also a key way in which we manage uncertainty without excessive control.    

This session will outline a two year programme of discovery within the Cynefin Centre working with leading academics over three continents to take a new look at design in both the public and private sectors.

– Johanna Steen

This session will offer an opportunity for dialogue and exploration of the different concepts and questions introduced and what they mean for you and your organisation specifically.

– Lena Bergström and Johanna Steen







Dave Snowden, Founder Chief Scientific Officer of Cognitive Edge and the founder and Director of the Centre for Applied Complexity at the University of Wales.  His work is international in nature and covers government and industry looking at complex issues relating to strategy, organisational decision making and decision making.  He has pioneered a science based approach to organisations drawing on anthropology, neuroscience and complex adaptive systems theory.  He is a popular and passionate keynote speaker on a range of subjects, and is well known for his pragmatic cynicism and iconoclastic style.

Some of Professor Snowden’s articles on Leadership, Complexity and Culture:
Culture 1 to 7 (Cynefin blog) →
A Leader’s Framework for Decision Making - Harvard Business Review →

alenka-300x135.jpg Alenka Rosenqvist, Co-worker relations manager at Inter IKEA group. Humanist by birth and somebody who has the skill to make simple things complex. Human rights and equality are values close to her heart and a prerequisite for driving a humanistic co-worker relations agenda throughout IKEA. Passionate about creating relationships in unexpected constellations and connecting people where new knowledge and perspectives can happen. Reflecting and experimenting around the topics of measurements, co-worker experience and meaning making in IKEA.
magnuslarsson-col.jpg Magnus Larsson, Associate Professor, Copenhagen Business School. 
Magnus possesses the rare gift of making the complex seem simple without simplifying. With a background as a certified psychologist, today he spends most of his days as a researcher at Copenhagen Business School, where he studies leadership, leadership development and managers’ identity processes and some days doing consultancy work for MiL Institute.
Olav-Hedlin-300x135.jpg Olov Hedlin, IKEA Culture Specialist. He project led the update of the IKEA key values, is working on questions on why we behave the way we do, and is part of the initiative to strengthen the IKEA culture. In his master thesis he criticized IKEA for being a religious sect, spent 3 years recording hundreds of IKEA stories from all over IKEA and 6 years on culture and communication work for purchasing in Asia.




johannasteen-col.jpg Johanna Steen, Head of MiL Foundation Forum
Johanna is the driving force behind MiL Foundation Forum’s ambition to create and host spaces for shared reflection and learning between academia and practice, between the different stand points, knowledge bases and vocabularies of managers, researchers and consultants.




January 24th, starts at 9:00 - January 25th, ends at 14:00




Studio Meetingpoint, Nordenskiöldsgatan 24, Malmö







Vad händer när frågan vi ställer oss är fel?

I min värld, i konsultens värld, sätts en ära i att ställa kraftfulla frågor i precis rätt ögonblick. Det finns en nästan mytisk tro på den rätta frågans förlösande kraft. Det är den tajmingen som kunden förväntar sig och betalar för.

När börjar och slutar en våg?” är en sådan fråga med förlösande potential. Inte för att det är rätt fråga att ställa, utan för att den så tydligt visar konsekvensen av att ställa FEL fråga, och göra det under en längre tid.

Låt mig berätta varför…

Herr Palomars öde

Det var på en workshop i Köpenhamn förra året som jag först kom i kontakt med frågan om vågens början och slut. Vi var ett 40-tal skandinaviska organisationskonsulter som samlats för att utforska ett nytt sätt att förstå komplexitet i små och stora förändringsprocesser.

Vid morgonreflektionen dag två berättar en av de danska konsulterna om den italienske författaren Italo Calvino och dennes romanfigur Herr Palomar.

Herr Palomar hade föresatt sig att besvara frågan "När börjar och slutar en våg?" och tillbringar därför en vacker sommardag på en solig sandstrand. Kanske var det för att jag själv befann mig i ett kallt novembermörkt Köpenhamn som Herr Palomars öde berörde mig så starkt. Bilden av Herr Palomar på stranden, i stånd med att skapa sann kunskap om vågen genom att "fånga alla dess samtidiga beståndsdelar utan att försumma en enda" (s8.), gjorde mig mycket sorgsen. För istället för att tillbringa en dag med att se ut över havet och vågorna och känna solen som värmer, en ljummen vind och len sand mellan fingrarna; istället för att lämna stranden uppfylld av havets storslagenhet och av den salta doften av hav och tång; istället för att lämna med rymd i sinnet, värmd själ och lätt hjärta går Herr Palomar hem "med nerverna lika spända som när han kom och ännu mer osäker på allt." (s.12)

Att gå miste om det storslaget vackra

”När börjar och slutar en våg?” är en kraftfull fråga för den visar på det dåraktiga i att förlora sin dag, sitt liv åt ett sådant företag. Herr Palomar ägnar dagen åt att försöka fånga, en gång för alla, detta fenomen så att han kan säga att han förstår det, och i takt med att hans tvivel gror, växer också hans beslutsamhet. Om han bara kunde begränsa sina observationer till "låt oss säga tio meter kust och tio meter hav, kan han få till stånd en sammanställning av alla vågrörelser som upprepas där med olika frekvens inom en given tidsperiod.” (s.10)

En kan välja att skratta, gråta eller för den del vara likgiltig inför Herr Palomar som med sina underliggande antaganden om verklighetens natur och hur en kan få vetskap om den, missar vad vi som betraktare intuitivt kan känna är det viktiga, det potentiellt värdefulla vid besöket på stranden. I sitt försök att stänga in vågen i dess början och slut, släcker han ner de organ, hjärtat och själen, som bäst kan förnimma dess varande och tillblivelse.

Herr Palomar letar efter den bästa utkiksplatsen men sluter sig själv för att ta in det som finns att varsebliva. Frågan "När börjar och slutar en våg?" stänger ute horisontens löfte, havets doft och solens strålar och klassar dem som ovidkommande ty Herr Palomar är upptagen av det han satt sig för att göra och inte intresserad av "vaga sinnesförnimmelser" (s.7).

När det viktigaste är osynligt för ögonen

Det är lätt att stå vid sidan och se konsekvensen av Herr Palomars fråga: ”Om det inte vore för hans otålighet att nå ett fullständigt och slutgiltigt resultat i sin visuella verksamhet, skulle betraktandet av vågorna vara en mycket vilsam övning för honom och kunna rädda honom från neurasteni, infarkt och magsår.” (s.10)

Men för mig är det också lätt att se kopplingen till min verklighet och det var så frågan drabbade mig i Köpenhamn:

Hur ser det egentligen ut i min vardag? Hur mycket tid spenderar jag på att försöka fånga och förstå; att identifiera och redan ut så att jag sen kan gå vidare, ta mig framåt i världen?

Hur ofta går jag inte miste om det som verkligen är värt att uppmärksamma och förnimma? I mina vardagliga interaktioner, i mina relationer och uppdrag? I mitt liv? Hur ofta missar jag lösningen eller är med och skapar problemet genom att krampaktigt försöka få fatt i det faktiska, det jag kan veta och kontrollera?

"….det är bara med hjärtat man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen." (s.72) lär sig Lille Prinsen i Antoine de Saint-Exupérys saga. Så… vilket sinne känner vi med i vår vardag? Vad lyssnar vi efter? Vad skulle hända om vi höjde blicken? Vad skulle vi då komma i kontakt med? Vilken verklighet och dimensioner?

När frågan förblindar

Vad Herr Palomar upptäcker den där dagen på stranden, är att hans ansats gör honom blind för havets relationella beskaffenhet, dess osvikligt flytande gränsdragningar. Därför är hans ansträngningar utan lön:

”Man kan, med ett ord, inte iaktta en våg utan att ta med i beräkningen de komplicerade faktorer som medverkar till att forma den och de likaledes komplicerade den ger upphov till. Dessa faktorer varierar ständigt, varför en våg alltid är olik en annan våg; men det är också sant att varje våg är lik en annan våg, även om den inte är omedelbart närliggande eller efterföljande; det finns alltså former och led som upprepar sig, även om de är oregelbundet fördelade i rum och tid.” (s.8)

Ska vi nöja oss med en dag på stranden?

Jag hade kunnat sluta min berättelse här och låta den stanna vid en uppmaning att vara mer närvarande, att se mer, att inte gå miste om det vackra i dagliga möten. Ni skulle då kunna arkivera den som en nyttig påminnelse om att även se med själ och hjärta, att inte förlora er i detaljer utan ta ut perspektiven med jämna mellanrum. Vi hade kunna nöja oss med det och efter vår imaginära dag på stranden gå tillbaka till jobbet och fortsätta stycka sönder dagen, stycka sönder verkligheten, stycka sönder våra upplevelser för att kunna kontrollera det oförutsägbara och ofattbara som är livet.

För visst har det storslagna, det poetiska och sköna en given plats i världen; det ger oss ett andrum för att orka göra vårt jobb. Men vad jag vill förmedla, är att det kan vara mycket mer än ett rum dit vi går ibland för att hämta andan. Det finns utrymme för andra sinnen, för andra former av varande, andra sanningar i den värld vi befinner oss i mellan 9-17.

Faktum är att de fenomen och utmaningar vi idag möter - de hav och vågor vi brottas med - bäst kan förstås, förnimmas och ledas, om vi slutar ställa oss frågor om dess början och slut och istället kastar oss ut i vattnet och låter oss drabbas av de upplevelser och lärdomar som uppstår i mötet.

En värld där det ofattbara har en självklar plats

Detta för mig tillbaka till där jag började min berättelse, till Köpenhamn och den workshop som Patricia Shaw, professor vid University of Hertfordshire och grundare av "The Complexity and Management Center" kallat oss till.

Vi sitter i en trång vindslokal i VerdensKulturCentret. Det är Allhelgonnahelg. Vi är där för att med hennes hjälp, stanna upp och uppmärksamma vilken förståelse av verkligheten vi utgår från när vi gör vårt arbete; vilka antaganden som styr oss när vi, inom oss, väljer en fråga före en annan, ett rätt ögonblick framför ett annat; hur vi beslutar vilka observationer och frågor som är relevanta och vilka vi kan låta oss gå förbi; vi är där för att öppna upp för möjligheten att ställa andra förlösande frågor - till oss själva och till de vi jobbar med.

iStock_000006091519Large"Vi är vana att tänka på, se och uppleva verkligheten som om den bestod av separata TING, avskilda från oss själva och som behöver ledas." säger Patricia Shaw och ger oss ett enkelt papper med fram- och baksida. På den ena sidan står beskrivet några antaganden kring förändring som utgår från den ”traditionella” linjära världsbild som de flesta verktyg och förklaringsmodeller vi använder oss av grundas i. Hon fortsätter: Komplexitetsteori vill bjuda in er att tänka på, se och uppleva verkligheten som ett flöde mönstrade händelser och aktiviteter, i vilket vi är olösligt uppbundna." och så vänder hon på bladet.

En ständig förhandling

Två möjliga dagar på stranden. Två möjliga utgångspunkter. Den ena leder till att vi mer ägnar tiden åt att försöka lösa problem och besvara frågor likt "När börjar och slutar en våg?"; den andra till att vi utforskar mysteriet som är havet genom att vara där på stranden, insupa dagen med alla sinnen vi har oss tillgodo, öppna för vilka frågor vi än kommer därifrån med.

Det är en återkommande förhandling - vilken sorts dag på stranden vill jag ha och tillåts jag ha idag? Jag har brottats länge med hur jag ska förhålla mig till den värld jag lever och verkar i och trots att jag lever med strävan att tillbringa mer tid att utforska mysterier har jag förstått att det alltid kommer vara en ständig (inre och yttre) brottningsmatch.

"Riktigt goda samtal" - en personlig inbjudan

Den här texten är min personliga inbjudan till dig. MiL Foundation Forum bjuder under hösten in till att utforska och skapa mening kring komplexitet och kontroll i den organisatoriska verklighet vi lever i idag.

Jag är värd för MiL Foundation Forums workshop på Världskulturmuséet i Göteborg den 24 november 2014. Jag hoppas på många "riktigt goda samtal". Du vet, utforskande samtal där en kommer i kontakt med sig själv, andra och den verkliga frågan; samtal där en får korn på något och fylld av energi vill fortsätta prata även när dagen är slut; samtal där en återvänder hem med halvfärdiga tankar som en vill involvera andra i. Den sortens samtal hoppas jag på vid vår workshop: "Att leda verksamhet är komplext ... men måste det också vara komplicerat?"

Johanna Steen, MiL Institute

PS. Vill du veta vad som stod på andra sidan bladet? Läs hur professor Patricia Shaw på en A4 beskriver förändring ur ett komplexitetsteoretiskt perspektiv. 
Johanna Steen, Programchef och handledare i MiL Institute. Utbildad psykolog med ideell bakgrund som idag designar och genomför ledarskapsprogram för en rad svenska företag, samt är programchef för MiLprogrammet för nya chefer.

Johanna värderar nyfikenhet, lek och reflektion högt och som passionerad improvisatör strävar hon efter att leva enligt improvisationsteaterns principer: ”Lyssna!” ”Bejaka!” ”Våga vara enkel!” ”Släpp kontroll!” ”Fira när du misslyckas!”

Samma principer ligger till grund för hennes arbete att rusta chefer och grupper att möta verksamhetens komplexitet och ovisshet - inte med rädsla och kontroll - utan med en stark organisatorisk gemenskap där tillit och deltagande lägger grund för framgång.


Att skilja mellan Informativt och Transformativt lärande

I våras skrev DN:s Maciej Zaremba en artikel om svenskt ledarskap som fick stor uppmärksamhet och som väckte reaktioner i många läger – inte minst bland oss som jobbar med ledarskapsutveckling. En smått provocerande tes som drevs var att konst, i form av konstupplevelsen ”Schibollet”, skulle ha större effekt på chefer och medarbetares välmående än en ”vanlig chefskurs”. En argumentation som grundades på ett experiment i en forskningsstudie gjord av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Studien är intressant framför allt eftersom den väcker tankar om vad det är för insatser som bör riktas mot chefer.

Vad som inte uppmärksammas i DN:s artikel är att det är fråga om två helt skilda former av lärande – med sina egna specifika syften, former och effekter, nämligen Informativt och Transformativt lärande. I MiL jobbar vi med båda former även om vi har en stark övervikt på Transformativt lärande.

Att som uppdragsgivare veta skillnaderna mellan de två kan hjälpa i valet av vilken insats eller vilken samarbetspartner som bäst möter ens behov. Därför vill vi beskriva skillnaderna mellan Informativt och Transformativt lärande och berätta om förutsättningar och hinder för Transformativt lärande i MiLs ledarskapsprogram.

Informativt lärande

Informativt lärande är vad vi skulle kunna kalla katederundervisning, det vill säga den mer traditionella formen av skolundervisning som vi känner igen från grundskola och akademi. Den här formen av lärande är ett viktigt första steg i kunskapsutvecklingen och liksom i skolan så finns det ett oändligt antal områden att studera och bli kunnig inom: matematik, svenska, geografi, psykologi eller varför inte ledarskapsteorier.

Resultatet av informativt lärande är kunskap. Kunskap inom det specifika ämnet som antingen kan hjälpa en i jobbet eller som gör en behörig till ett visst arbete. Vi kan kalla det lärande inom boxen – att lära känna boxen och även i chefsutbildningssituationer har det sin funktion. I MiLs ledarskapsprogram förekommer informativt lärande i form av gästföreläsningar eller exempelvis en heldag i ett specifikt ämne som arbetsrätt.

Den ”vanliga chefskursen” som hälften av försökspersonerna i forskningsstudien fick ta del av är ett annat exempel på informativt lärande. Denna kurs anordnades av ansvariga från försvarets ledarskapsträning och byggde på föreläsningar om Transformational Leadership, gruppsykologi, hur man skapar delaktighet och diverse gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyten mellan deltagarna.

Transformativt lärande

Transformativt lärande är inte en fråga om katederundervisning, där ”elever” är mer eller mindre passiva mottagare av kunskap. Det är en form av självstyrt lärande där var och en är ansvarig för sitt eget lärande och utveckling.

I Transformativt lärande finns det inte många, utan bara ett enda ämne att studera, och det är dig själv – dina antaganden och värderingar, ditt sammanhang och ditt chefskap. Resultatet är inte kunskap i sig, utan den handlingskraft som kommer av kunskap om sig själv. Det är en utveckling som bottnar i en kritisk granskning av egna ageranden och antaganden, samt i att lära sig ifrågasätta, inte bara de egna intentionerna, utan också att kritiskt granska hur andra aktörer (t.ex. vänner, medarbetare, politiker, media) försöker påverka en. Genom kritisk reflektion – enskilt och tillsammans med andra – finns möjligheten att bryta sig ut ur boxen och tänka nya tankar.

Medan den första gruppen gick en mer traditionell utbildning, fick den andra gruppen försökspersoner under samma period uppleva ”Schibollet”. Sittandes i ett mörkt rum fick de under 70 minuter ta del av, eller utsattas för, exempelvis röster som läste lyrik och prosa, varvat med musik i ett kaotiskt flöde. Efteråt följde reflektion, enskilt och i grupp. Dessa deltagare rapporterade att efter ett tag så började de släppa taget, slutade försöka greppa vad som hände och istället började tänka högt tillsammans. Som Julia Romanowska, från Karolinska Institutet påpekar:

 ”Chefer behöver konfronteras med verkligheten, se den i ögonen, inte skyddas mot den med kokboksrecept. Recept besparar oss bekymret att känna och tänka.” (DN 2011-02-06)

Hon menar att kaoset gjorde det möjligt att släppa slentriantänk och tänka tillsammans kring viktiga frågor som ansvar etc.

Att gå från absoluta till relativa sanningar

Syftet med Transformativt lärande är att gå från absoluta sanningar till mer relativa. Att bli medveten om sina referensramar – vidga dem – kritiskt ifrågasätta vad och hur man vet egentligen.

Referensramar är som ett filter (mer eller mindre omedvetet) som har sitt ursprung i vår bakgrund och erfarenheter och som resulterar i ett rutinmässigt sätt att se, tolka och vara i världen. Vi har referensramar för vad det innebär att vara kvinna/man, chef, svensk, anställd i en viss organisation etc. En del av att bli vuxen innefattar att kritiskt granska det man tar för givet – att inte blint följa andra utan leda sig själv.

”Ingen erfarenhet är viktigare och ingen teori fungerar bättre än den Du själv upplever, skapar och reflekterar över – gärna tillsammans med andra.”  (Från försättsbladet i deltagarnas viktigaste bok om ledarskap – den de skriver själva under ett MiLprograms gång)

Det finns stora likheter mellan ”Schibollet” med den efterföljande reflektionen och det som sker i samband med t.ex. ”Miniprojekt” i ledarskapsprogram som Framtida Ledare i Malmö stad. Ett ”Miniprojekt” innebär att deltagarna i mindre arbetsgrupper utför ett skarpt uppdrag under en dag och sedan tillsammans med handledare ger varandra feedback och reflekterar över vad det var som hände. Gruppen och de individuella medlemmarna samtalar om hur de under stress och tidspress har hanterat dels uppgiften, dels relationer, kommunikation, delaktighet och ansvarsfördelning. Hur man som individ har bidragit och påverkat processen. Syftet är att skapa medvetenhet om de egna referensramarna och dess konsekvenser.

En plötslig kris eller en långsamt växande insikt

Transformativt lärande är idag den ledande teorin och kunskapsbildningen om hur vuxna lär och utvecklas och inte enbart en teori om ledarskapsutveckling.
I vissa fall startar utvecklingen på grund av en kris och i andra fall är det mer av en gradvis förändring av ens referensramar.
Något händer – en skilsmässa, död i familjen, byte jobb, omorganisering – och helt plötsligt står man inför något som inte vet hur man ska hantera, inte är rustad för. Vad man har gjort tidigare funkar inte i detta sammanhang. Det man hållit för sant har motbevisats. I ett ledarskapsprogram kan det handla om att man tack vare handledare eller kollegor blir medveten om att det finns ett annat sett att se på saken - ”Så kan man också göra som ledare!” – och därigenom inse att det egna perspektivet är begränsat. I andra fall är det en mer gradvist framväxande insikt att: ”Mitt sätt att leda leder inte till det jag vill ha” – vilket väcker behovet av att pröva något nytt.

I verkliga livet kan en kris leda till att man går i terapi, stannar upp, reflekterar och pratar med andra och det liknar vad sker inom ett MiLprogram. Tillsammans med andra deltagare och med handledare stannar man regelbundet upp och reflekterar, får feedback. Genom stöd och utmaning uppmanas deltagarna att undersöka vilka antaganden man baserar sitt ledarskap på och pröva nytt beteende.

Förutsättningar och hinder för Transformativt lärande

Sharon Lamm (2002) gjorde under 1990-talet en studie på MiLs samarbete med Volvo Truck Management och fann flera faktorer som främjar Transformativt lärande:

    • Programmets längd och intensitet


    • Gruppsammansättning, efter principen att maximera olikheter


    • Ett öppet stödjande klimat för reflektion

Annan forskning visar på att handledaren har en viktig roll som någon som både ger trygghet under utvecklingen och utmanar genom kritiska frågor eftersom Transformativt lärande uteblir om de kritiska frågorna inte ställs (Taylor, 2008). Samtidigt måste man ta hänsyn till, och anpassa programmet utifrån var deltagarna startar ifrån för att det inte ska väcka för mycket ångest (Kegan, 2009).

Att inte ges möjligheten att pröva nytt beteende i den dagliga verksamheten, under eller efter programmet, var exempel på hinder för utvecklingen (Lamm, 2002). Likaså när deltagarna inte upplevde sig ha stöd från den högre ledningen.

Transformativt lärande för att hantera en allt mer komplex verklighet

Det finns inget Rätt eller Fel vad gäller lärande och utveckling. Däremot finns det bättre och sämre sätt att möta det specifika behovet i den specifika situationen. Det är lika ohjälpsamt att bemöta konkret kunskapsbrist (i t.ex. arbetsrättsfrågor) med att be chefen hitta på sina egna regler som att skicka chefen till skolbänken för att läsa sig till ett bättre sätt att stå ut med ensamheten och ansvaret i chefspositionen.

I takt med en allt mer komplex organisatorisk verklighet så ökar behovet av att hitta sätt att hjälpa chefer att stå ut med ovisshet och snabba förändringar. Ett sätt att svara på den utmaningen är att försöka skapa ordning i kaoset genom att söka mer kunskap eller att anamma den senaste receptet eller modellen. Ett annat är att på samma sätt som försökspersonerna i "Schibollet-gruppen" - släppa ansatsen att som individer försöka kontrollera kaoset och istället skapa utrymmen i organisationen för att tänka högt tillsammans.

Vilka är ledningsgruppens största utmaningar?
I MiLprogrammet för erfarna chefer, där deltagarna är medlemmar i en eller flera ledningsgrupper ges många möjligheter att dela erfarenheter vad gäller ledningsgruppsarbete och lära av varandras utm...
Läs mer...
Samordnad självständighet
All organisering innebär specialisering. Specialisering medför gränser. Snabbt blir dessa gränser allt för starka. Så till den grad att vi benämner dem som silos, murar och stuprör. Meningsfull hel...
Läs mer...
Livlina för nya chefer – en ledarskapsutbildning med MiL Institute
Livet är utmanande nog - har jag verkligen lust att utvecklas just nu? I efterhand är det väldigt lätt att förstå allt eller hur? Alla händelser, trådar och lager av relationer, möten och människor...
Läs mer...
MiLs Chefsstöd
Under den pågående coronapandemin är hela samhället satt under stor press. Läget är i snabb förändring, mängder av ny information behöver hanteras, svåra beslut behöver fattas kontinuerligt, ibland tr...
Läs mer...
Business as usual. Eller?
Snart är det business as usual. Eller? Online Workshop   Vi blickar tillbaka för att kunna se framåt Sverige och världen öppnar igen. Restriktioner hävs. Allt färre medarbetare jobbar hemifrå...
Läs mer...
Lär dig samtalsstöd för medarbetare i kris
Ytterst handlar det om att som ledare och HR-personal bidra till att säkra lugnet hos medarbetare. Virtuell Workshop   Lär dig samtalsstöd för medarbetare i kris Utbildningen ger dig grundläg...
Läs mer...
Riktning, samordning och vilja - MiLworkshop
 14 november i Malmö och 15 november i Stockholm.   MiLworkshop   Riktning, samordning och vilja Vad ett gott ledarskap är skiljer mellan branscher och organisationer. Varje företa...
Läs mer...
Create and implement strategic foresight
October 21 in Stockholm, October 22 in Göteborg & October 23 in Malmö WORKSHOP   Create and implement strategic foresight Do you want to learn how to create and implement strategic fore...
Läs mer...
Hur arbetar vi med strategi i en turbulent och komplex tid?
17 oktober i Stockholm och 18 oktober i Malmö MiLseminarium   Hur arbetar vi med strategi i en turbulent och komplex tid? Strategiplaner och affärsplaner fyller många chefers arbetsvardag. Sa...
Läs mer...
Är du riktigt klok? – MiLseminarium
7 oktober i Malmö   MiLseminarium   Är du riktigt klok? Om praktisk vishet och att vara klok på riktigt Förmågan att tänka och agera klokt har alltid värderats mycket högt inom ledarska...
Läs mer...